Braveheart

Nu menar jag inte mörker i den bemeningen som typ, döden, utan sånt mörker det blir av att det är kläder ÖVERALLT i HELA längdenheten. Min lägenhet såg ut som åttonde värlskriget. Ni vet när alla vapen är slut och alla atombomber och kärnvapen är förbrukade, ja då kan jag tänka mig att man får gå till min garderob och grabba det man får tag i att ha som bomb. Och efter man har funderat lite på vilka konsekvenser det kan få, ja då bara ställer man sig i mitten av en enrummare, börjar snurra precis som när man ska digiutvecklas och släpper taget om alla kläder man har i famnen. DÅ ser det ut som min lägenhet när jag vaknade idag. Eller ja det har ju sett ut så hela veckan egentligen, men först idag som hissen nådde upp till sista våningen.

I alla fall så har jag fått ha en hel jäkla dag med att bara plocka kläder egentligen. Det var sådär så det var gångar plöjda mellan toaletten, köket och sängen ni vet så man sjönk ner till knäna om man gick utanför den utstakade vägen. Under tiden har jag lyssnat på ömsom Lady Gaga ömsom Gym Class Heroes och druckit mjölk. Sen tänkte jag att när jag ändå var igång med att städa upp efter åttonde världskriget så kunde jag ju likaväl dammsuga också, mitt livs största misstag. När jag väl hade dammsugit klart så fick jag liksom ett sånt där sug i kroppen som bara skrek DU KAN INTE SLUTA NU!!!!! Nehej tänkte kroppen då och sa till hjärnan (jag tror på en tvåvägskommunikation mellan hjärnan och övriga kroppen) då skurar vi väl golven också?! Så då var det bara och börja tvaga som den hemmafru man blivit. Problemet är att det inte slutade där, då såg ögonen (som jag förövrigt funderar att säga upp bekantskapen med) att det ju faktiskt var lite damm på några ställen i den 41m2 stora lägenheten. Man tycker ju att ögonen som faktiskt är två väldigt små delar på kroppen (därav inte sagt att de inte är viktiga) inte borde ha sån himla inverkan på resten av den mänskliga skepnaden. Ack så fel man har.

Efter en timme (eller en hel livstid, var svårt att veta skillnaden efter ett tag) så var också alla ytor som samlat lite dammråttekompisar skinande rena. Så nu bor jag som på ett sjukhus när allting är rent och skiner och man inte vågar röra någoting för man är rädd att det ska komma bakterier på just den grejen som senare utvecklas till multiressistenta köttätarbakterier som drabbar din kusin. Inte okej så funderar på att gå runt och stöka ner lite tills Vindruvan kommer imorgon så hon inte känner sig hotad av de där köttätande bakterierna...

//:Sanna