2012-02-28
19:22:40
Snöfritt
Kalmar bjöd på en snöfri helg och en massa saker på schemat! Efter 6 timmar i buss med kära frugan var vi äntligen framme i den småländska kuststaden på fredagkvällen. Detta efter jag klockan 09.00 skrivit en tenta som passade in i en sexårsgrupp mer än på en högskola. 09.15 var jag redan klar och är i princip 100% säker på att jag är godkänd. I alla fall. Efter en finfin middag hos mamma och pappa somnade jag in runt 22 och vaknade efter 12 timmar. Utvilad? Japp! Det behövdes också vill jag lova! Efter en absolut fabulös lunch med Ida och Teza som bjöd på solglasögon, dejtingsnack och spill, spill spill, så mötte jag upp Marie för en hel eftermiddag med tjejsnack och nagellack. Efter detta gick vi vidare till fina Frida och hennes 25 års fest, mycket trevlig tillställning mina fina vänner, tackar för detta! Och Ericas spenatknyten var ju guuuuudomliga ;) Kvällen avslutas med dans och alldeles föc mycket dricka på Harrys.
SLUTA HOPPA PÅ MIG! Söndagsmorgonen var inte en av de bästa i mitt liv och jag mådde väl inte som en prinsessa resten av dagen heller direkt. Efter bakislunch med "gänget" (och en ny medlem) åkte lilla jag till favoritmormor coh chackade lite kåldolmar att ta med mig tillbaka hem till Stockholm!
Som sagt givande helg men ganska skönt att vara tillbaka i huvudstaden och skolan. ÄNTLIGEN är dte lite individuellt arbete som gäller i skolan och det firar vi i seminariegrupp 3 med en miniklassfest imorgon, synd bara att det är jobb som gäller på torsdag...
SLUTA HOPPA PÅ MIG! Söndagsmorgonen var inte en av de bästa i mitt liv och jag mådde väl inte som en prinsessa resten av dagen heller direkt. Efter bakislunch med "gänget" (och en ny medlem) åkte lilla jag till favoritmormor coh chackade lite kåldolmar att ta med mig tillbaka hem till Stockholm!
Som sagt givande helg men ganska skönt att vara tillbaka i huvudstaden och skolan. ÄNTLIGEN är dte lite individuellt arbete som gäller i skolan och det firar vi i seminariegrupp 3 med en miniklassfest imorgon, synd bara att det är jobb som gäller på torsdag...
2012-02-19
19:08:38
Snorhalt!
Frugan och jag gick Långholmen runt för en stund sedan, det var ingen bra idé. Hon gick hela rundan som Quasimodo för hon trodde det skulle hjälpa att ha låg tyngdpunkt på det isiga underlaget. Det gjorde det inte, hon trillade aldrig men handen var nere i backen vid minst ett tillfälle, det såg jag allt! Så note to self: Gå inte ut och gå när det är ren isgata! Ankorna var fina i alla fall.
Skolan fungerar bra nu tycker jag, hade det obligatoriska brejket för någon vecka sedan där allt kändes konstigt och tråkigt och jättejobbigt. Men jag kom ur det där ganska snabbt och förbereder mig nu för tentaångestens intåg i mitt liv, välkommen min nya vän! När mamma frågade mig för ungefär 5416 gången vad det är jag pluggar så förstod jag att jag kan ha valt ett lummigare ämne än vad jag tidigare förstått... Medier, engelska och globalisering. Inte undra på att frugan trodde jag pluggade ekonomi...
Mina fina sambosar och jag sitter förövrigt och inväntar att våren skall komma, inte för att det blir ljusare, varmare och mysigare (eller jo det också) men framför allt för att vi får vår nya lägenhet då! FYRA RUM OCH KÖK. Förstår ni? Tror inte det så jag säger det igen FYRA rum. Vi bor just nu i en etta, det funkar absolut, men jag tror inte ni förstår hur lyxigt det känns med att ha en dörr man kan stänga om sig och få ha sina grejer och sin private space när man bor tre stycken på 54 kvadrat. Vi kommer vara i himmelriket mina vänner. Himmelriket.
Förra veckan var lite halvtuff, inte på grund av skolan utan på grund av min sociala kapacitet som är lite svår att tona ner ibland. På måndagen var det dags för första körövningen (kör som i sjunga, inte som i att köra bil) och det var kalaskul! Sist jag var med så var jag i nivå ett men denna gången tänkte jag att jag skulle testa ett snäpp högre och det gick galant, det enda som skulle kunna hindra mig nu är egentligen tidsbristen i att lära mig så in i helvetes många låtar som de har i nivå två. Jag får tänka igenom det där...
På tisdagen var det skola, skola, skola. Ett gemensamt rapportarbete skulle vi i grupp 3B genomföra på endast ett par timmar. Fy fan vi slet som djur men fick ihop det tillslut klappade oss själva på axeln och kom sedan på att helvete, det skall ju vara 1,5 radavstånd i en rapport. Uppsatsen som från början var 8 sidor (varav max var just 8) blev helt plötsligt 10 sidor och alltså för lång. Komprimera fick en helt ny innebörd den dagen och när vi lämnade in uppgiften via urkund var den å¨8 sidor och 2 rader. Det gav vi blanka fan i och skyllde på något mellanrumsfel hos läraren. Så gör man visst på högskolan har jag hört?
På torsdagen var det dejt med familjen Smeds som gällde. Martin var i stan och då tänkte vi passa på att ses hemma hos hans mor och far i deras garderob, förlåt, lägenhet. Men seriöst köket var ungefär som att kliva in i en vanlig garderob och badrummet var inte mycket större det, där kunde man kissa och tvätta händerna samtidigt vill jag lova. I alla fall så bjöd dom fina själarna mig på middag och ypperligt sällskap. Kvällen avslutades med öl på Soutside och med en alldeles för sen hemgång eftersom på fredagen var det dags för introduktion på nya jobbet.
Vid halv nio på fredagen står jag lite halvt förvirrad i Avanza Banks reception och undrar hur jag skall klara av den här dagen utan att somna i någon fotölj någonstans. På mitt alldeles egna vis charmar jag mig ändå in, bakis och trött, så jag får jobbet på plats och har helt plötsligt blibit receptionist på Avanza Bank. Jo man tackar. Kvällen spenderades i soffan med sambo, tack gode gud för det.
Sovmorgon var välbehövligt och en mental uppladdning började tidigt för att ens orka ta sig ut till världens ände på lördagskvällen. Täby. Fina Nina och Carlis skulle ha inflyttningsfest i sin nya lya och jag och David skulle såklart dit och fira den nyblivna förlovningen framför allt. Efter ett utomordentligt paketinköp (två kalasfina förkläden) så började vindrickandet någon gång runt halv fem. Nu är det såhär att när man bor vid Hornstull är man inte van att behöva kolla upp tågtider etc. för här går tunnelbanan alltid. Det gör inte Roslagsbanan. Efter att ha missat tåget med en minut så kollar jag upp på tavlan med tågtider. 30 minuter till nästa tåg. Som två små uteliggare sätter vi oss snällt och väntar på nästa 70-talsinredda tågset. Men det var det värt, så mycket trevligt och opretantiöst folk var längesedan jag träffade! Tack igen till värdparet!
Skolan fungerar bra nu tycker jag, hade det obligatoriska brejket för någon vecka sedan där allt kändes konstigt och tråkigt och jättejobbigt. Men jag kom ur det där ganska snabbt och förbereder mig nu för tentaångestens intåg i mitt liv, välkommen min nya vän! När mamma frågade mig för ungefär 5416 gången vad det är jag pluggar så förstod jag att jag kan ha valt ett lummigare ämne än vad jag tidigare förstått... Medier, engelska och globalisering. Inte undra på att frugan trodde jag pluggade ekonomi...
Mina fina sambosar och jag sitter förövrigt och inväntar att våren skall komma, inte för att det blir ljusare, varmare och mysigare (eller jo det också) men framför allt för att vi får vår nya lägenhet då! FYRA RUM OCH KÖK. Förstår ni? Tror inte det så jag säger det igen FYRA rum. Vi bor just nu i en etta, det funkar absolut, men jag tror inte ni förstår hur lyxigt det känns med att ha en dörr man kan stänga om sig och få ha sina grejer och sin private space när man bor tre stycken på 54 kvadrat. Vi kommer vara i himmelriket mina vänner. Himmelriket.
Förra veckan var lite halvtuff, inte på grund av skolan utan på grund av min sociala kapacitet som är lite svår att tona ner ibland. På måndagen var det dags för första körövningen (kör som i sjunga, inte som i att köra bil) och det var kalaskul! Sist jag var med så var jag i nivå ett men denna gången tänkte jag att jag skulle testa ett snäpp högre och det gick galant, det enda som skulle kunna hindra mig nu är egentligen tidsbristen i att lära mig så in i helvetes många låtar som de har i nivå två. Jag får tänka igenom det där...
På tisdagen var det skola, skola, skola. Ett gemensamt rapportarbete skulle vi i grupp 3B genomföra på endast ett par timmar. Fy fan vi slet som djur men fick ihop det tillslut klappade oss själva på axeln och kom sedan på att helvete, det skall ju vara 1,5 radavstånd i en rapport. Uppsatsen som från början var 8 sidor (varav max var just 8) blev helt plötsligt 10 sidor och alltså för lång. Komprimera fick en helt ny innebörd den dagen och när vi lämnade in uppgiften via urkund var den å¨8 sidor och 2 rader. Det gav vi blanka fan i och skyllde på något mellanrumsfel hos läraren. Så gör man visst på högskolan har jag hört?
På torsdagen var det dejt med familjen Smeds som gällde. Martin var i stan och då tänkte vi passa på att ses hemma hos hans mor och far i deras garderob, förlåt, lägenhet. Men seriöst köket var ungefär som att kliva in i en vanlig garderob och badrummet var inte mycket större det, där kunde man kissa och tvätta händerna samtidigt vill jag lova. I alla fall så bjöd dom fina själarna mig på middag och ypperligt sällskap. Kvällen avslutades med öl på Soutside och med en alldeles för sen hemgång eftersom på fredagen var det dags för introduktion på nya jobbet.
Vid halv nio på fredagen står jag lite halvt förvirrad i Avanza Banks reception och undrar hur jag skall klara av den här dagen utan att somna i någon fotölj någonstans. På mitt alldeles egna vis charmar jag mig ändå in, bakis och trött, så jag får jobbet på plats och har helt plötsligt blibit receptionist på Avanza Bank. Jo man tackar. Kvällen spenderades i soffan med sambo, tack gode gud för det.
Sovmorgon var välbehövligt och en mental uppladdning började tidigt för att ens orka ta sig ut till världens ände på lördagskvällen. Täby. Fina Nina och Carlis skulle ha inflyttningsfest i sin nya lya och jag och David skulle såklart dit och fira den nyblivna förlovningen framför allt. Efter ett utomordentligt paketinköp (två kalasfina förkläden) så började vindrickandet någon gång runt halv fem. Nu är det såhär att när man bor vid Hornstull är man inte van att behöva kolla upp tågtider etc. för här går tunnelbanan alltid. Det gör inte Roslagsbanan. Efter att ha missat tåget med en minut så kollar jag upp på tavlan med tågtider. 30 minuter till nästa tåg. Som två små uteliggare sätter vi oss snällt och väntar på nästa 70-talsinredda tågset. Men det var det värt, så mycket trevligt och opretantiöst folk var längesedan jag träffade! Tack igen till värdparet!
