Braveheart

Mycket konstig dag på jobbet. Mycket konstig. En del människor tror liksom att problem ska lösas med sandlådemetoden fastän vi är vuxna (även om man kan tvivla ibland). När folk säger vettiga saker och faktiskt tar upp problem som de vill ha lösta så händer INGENTING. Och det kan ju tyckas vara jävligt konstigt för i min värld är problem till för att lösas? Inte bara ligga och gro till sig lite, gotta sig och sedan bli ännu värre? Luften gick lite ur mig efter mötet idag, hade inte lust till att göra någonting efter det egentligen men vad fan gör man, kunden framför allt som dom säger så det var bara att bita ihop. Undrar hur fan det blir imorgon, blä jag vill inte veta egentligen. Känns precis jättekonstigt allting faktiskt. Men vad vet jag, jag är ju bara en 22-åring utan utbildning och med en lite stor käft...

... för Damklubbsmöte. Och för första gången på ett tag nu ser det ut att bli fullt hus? Trivsamt. Det vankas alltså kalas på kvällskvisten och Damklubben gör sig redo var och en på sitt håll för att sedan sammanstråla i klubbstugan. Vi har en så kallad ambulerande klubbstuga. Där vi är är också klubbtugan. Enkel princip och lätt att komma ihåg. I afton befinner den sig hos Einar och för ett par helger sedan befann den sig hos Marie, vem vet var vi dyker upp nästa gång? Sagovägen låter lite trollskt sådär, lite lockande? Men jag tror vi lägger ner kraften på kvällens möte innan vi går på nästa. Det ryktas även om en samkomst med Alkisgänget? Vad kvällen bjuder på återstår att se, jag drar på mig partystassen och gör mig redo för ännu ett spännande Damklubbsmöte.

Frasen "Hur mår du?" tycker jag är lite tvetydlig. Antingen är det ju av ren artighet man säger det eller så är det ju för att man faktiskt bryr sig. Men hur fan ska man kunna veta vilket motiv personen som frågar har? Det är ju inte direkt så att man ställer en motfråga som "Det beror på, är du verkligen intresserad av svaret eller skiter du i vilket?". Min sinnesstämning idag har varit ungefär samma hela dagen, det är måndag, det har inte hänt något speciellt just idag och ändå har jag svarat olika på samma fråga. "Hur mår du?". Endera har svaret blivit (också det jag har svarat flest gånger) Jo tack det är bra. Eller så har svaret faktiskt en gång blivit; Nä men det är inte särskilt bra egentligen. Detta beror mest på att jag har fått chansa på vad personen bakom frågeställningen egentligen syftat på och vilket svar de har velat höra. En kund på jobbet vill ju inte höra "Jo men det är precis jättedåligt faktiskt, funderar på att sjukskriva mig på obestämd tid och lämna den här skiten för gott". Inte för att det kanske är det jag vill exakt, men även om jag hade velat det hade jag ju inte sagt det. Personen bakom frågan hade inte velat höra det och därför svarar jag bara, tack det är bara bra med mig. Men den gången jag faktiskt svarade ärligt och sa att det inte är helt okej så var det för att jag trodde att personen var genuint intresserad av att höra svaret. Detta var jag inte 100% säker på såklart, men ändå så sa min intuition mig att denna person faktiskt kunde tolka sanningen på ett sätt där vi båda förstod och där vi båda kunde ta konsekvenserna av mitt svar. Även fast mitt svar inte fick den respons jag hoppades på så hann jag uppfatta att personen som frågat mig kopplade ihop A och B och insåg att mitt svar var en ärlig reflektion av hans fråga. Inga knussel, bara ett ärligt svar. Så nästa gång någon frågar hur man mår så tänker jag tänka efter en gång extra innan jag svarar. Jag kommer ändå sitta och försöka lista ut motivet bakom den konstiga frågan, men samtidigt kanske jag ägnar en tanke åt vad JAG vill säga. Inte vad den som frågar vill höra.

Perfekt dag att sitta och tjöta lite med U på lunchen. Av någon anledninjg har vi fallit in i nån rutin att innan vi går tillbaka från lunchen så läser jag utdrag från tidningen. Oftast annonserna, tv-tider och vädret. Idag hann vi bara annonsera för vissa är verkligen jättebra! Annons 1: "hjälp en värmlänning" den tyckte vi om mest tack vare rubriken faktiskt. Han hade bild också men var inte så fin så vi gick vidare. Annons 2: "köp får" jag tyckte U kunde ha ett får.eller två i sin trädgård. Jättebra för då slipper man både klippa gräset på sommaren och köpa tröjor på vintern? Hon sa att hon inte klippte gräset ändå och sticka det kunde hon inte längre. Inte ens när jag erbjöd att med egna handkrafter bygga hagen till fåret lyckades jag snärja henne. 3700 för ett får var väl som hittat annars? Annons 3: miniponny. Som om det inte var nog litet med en ponny så finns det alltså miniponnysar. Är det bara jag som får upp bilder av my little pony? I alla fall så förklarade U att dom blir max 80 cm höga. Vilket hon tyckte var utmärkt för då kunde jag ha miniponnyn inne. I köket. Så jag någonsin slapp dammsuga för en miniponny borde ju kunna överleva på smulor? Nja, jag vet inte om annonserna gick så bra idag heller?

Ja jisses, egentligen vill jag inte skriva om detta alls men tydligen var det så roligt så det vart tvunget att komma upp på bloggjäveln. Det var väl lite fest i fredags kanske och då skojhånglade väl jag och en kompis bara sådär. Inget mer med det. Jättelite var det nästan. Joråsåatteeee... I alla fall så kan jag känna även kompisens pappa hyfsat väl och på förmiddagen idag så fick jag det värsta samtalet på länge.
- Välkommen till Liljas, du pratar med Sanna
- Hej det är X!
- Men hej, hur var det i Stockholm? (dom har varit på lite resande fot)
- Jo tack det har varit kanon, du jag har en fråga?
- Jaså, ja vi ska väl se om jag kan hjälpa dig då
- VAD FAN HAR DU GJORT MED MIN SON!?
- ..... (Helt tyst, jag fattar inte först och när jag väl fattar så vill jag ändå hellre att det ska vara tyst än att jag ska göra bort mig ännu mer än jag tydligen redan gjort)
- X börjar skratta
- Sanna börjar också skratta, fast mycket mer nervöst än X..
- Men fan jag skulle bara ringa och jävlas lite med dig HA HA HA
- he he jo det var ju kul
- Ha det bra så hörs vi!
- Mmmm
*klick*

---

Dagens fråga: Skäms lite och har svårt att formulera frågor....

Från ingenstans ringer pappa i onsdags;

Alla vet att en kvinnas handväska är helig. Män är rädda för den och kvinnor vördnar den. Men är det verkligen så illa att man bara har den till struntsaker? Jag gick igenom min nyss (i jakt på en penna) och fann då; Almanacka Trasigt diadem (slänga?) Sminkväska (faktiskt väldigt liten) Plånbok Solglasögon Läsglasögon Näsdukar Nyckelknippa Headset En halv mobilladdare Tuggummi Väskhängare från Kalmarposten 2 pennor En rosa bingopenna Nässpray En gul plastpåseklämma Passerkort Hänglås Nagelolja Kapsyl Jag tycker ändå jag får godkänt för det? Fast lite kan man kanske rensa ändå...