Braveheart

Pappa opererades som bekant i onsdags för sin tumör i huvudet. Själva ingrepper gick superbra och han mår, under omständigheterna, bra. Han är nu uppe och går och kan sitta upp lite då och då. Men sen börjar det snurra och då får han lägga sig ner igen. Det han egentligen måste träna mycket på är ju att få tillbaka balanssinnet ordentligt och det kan vara nog så jobbigt. Jag var uppe och hälsade på honom fredag-söndag och fick då chansen att uppleva Linköping samtidigt som jag sprang opp och ner för trapporna på sjukhuset. Jag gillar Linköping. Eller nä, jag älskar Linköping. Bra storlek, man hör vad folk säger (till skillnad från i Skåne...) och det känns som det är nära till allt! Så min vädjan är nu att någon jag känner ganska väl kan flytta dit så jag kan hälsa på. Jätteofta.