Braveheart

Det är ju fan ingen ordning på torpet längre! Jag kan säga exakt när kaoset här hemma började. Det var på dymmelonsdagen. Jag hade spelkväll hemma hos mig och som vanligt när man säger "jag ska inte dricka så mycket jag jobbar imorgon", så sitter man där med mustaschen i brevinkastet dagen efter. Rödvin kan vara min bästa vän och min värsta fiende. Lika bakfull som Ralf Gyllenhammar i melodifestivalen när man vaknar på torsdagen, men ingen rast och ingen ro, upp till jobbet bara! Finner till min glädje att resterande styrka som möter upp en där inte mår prima skinka de heller, alltid gött med lite brothers in crime. Det första M säger när hon kommer in är dock "förfest hos mig ikväll och du kommer vara där!". Sluddrar något ohörbart tillbaka om att jag ska köra till Kalmar på morgonen efter. Noll gehör och en vägbeskrivning senare så sitter man på den där jävla förfesten ändå. Jag var dock inspirerad av mitt supersannamobilskal och sa bestämt NEJ till alkohol. Den första minuten. FFFFFUUUUUUU!!! När resten av gänget från jobbet dök upp så sa jag i alla fall bestämt NEJ till att gå ut. Den första minuten. När vi väl kommer fram till Grace (där det för kvällen är +35 i åldersgräns) skriker Sanna: KLART JAG SKA MED UT! Vaknar runt klockan åtta och inte i min egen lägenhet. FFFFFFUUUUUU!!! Lägger ut ytterligare 200 spänn på taxi, vilket gör att jag under 24 timmar spenderat en sisådär 1000 svenska riksdaler på skiten. Äta sista veckan i april? Nej nej, jag har åkt taxi så det får bli vatten och dammråttor för min del...

Allt det här vore ju inte något problem (eller okej ett litet problem kanske...), om det bara hade stannat där. Men nu har livet fan gått i ultrarapid sen dess? Jobbat typ heltid samtidigt som man sitter och pluggar till midnatt dag in och dag ut. Skall icke klaga för jag älskar mitt jobb, men alltså KAN NÅGON DRA UT KONTAKTEN TACK?!